Först Michael, nu Whitney. Två av mina största musikidoler. Kanke inte allt för oväntat i Whitneys fall. Men tragiskt. Vilken fantastisk sångerska hon var! Minns hur jag som liten sprang runt i vardagsrummet och sjöng och dansade till hennes låtar.
Kevin spydde i morse, börjar bli trött på det här nu. Alla utom jag har vart dåliga. Dock kräktes han bara en gåång och nu verkar det vara bra. Hoppas hoppas!
Vädret ser ju strålande ut men vi får titta på det innifrån i dag. Jag som lovat dem skridskor. Men det säger väl sig själv att det blir svårt då man är taskig i magen.
Magsjuka borde utrotas. Jag hatar det! Verkligen. Hellre tar jag en förkylning.
På tisdag ska jag på besök på kirurgen få se vad man ska göra åt min galla. Kanske tar de bort den. Det visar sig.
Jag minns när jag låg inlagd på hjärtavdelningen i januari. Jag rondade då mig själv. En av våra överläkare säger då till mig, Sara jag förstår att det känns jobbigt att vara inlagd på sin egen avdelning, men du ska veta att vi behandlar dig som vilken annan patient som helst..
I nästa sekund vänder han sig mot sin underläkare, - Skicka en remiss för ultraljud buk, skriv att det är en av våra egna sköterskor och vi vill ha snabb prio på den....( som vilken patient som hellst!)
Lite förmåner lär man ju få:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar