Då är det snart dags. Väskan är packad och det mesta är så gott som klart.
Kevin åkte till sin pappa för ett par timmar sedan, känsloladdat hejdå:( och snart närmar jag mig ett till då lilleman i huset går och sover. Usch hatar att lämna, hatar avsked.
Jag vet! det är bara en vecka, den veckan kommer gå hur fort som helst och jag kommer ha hur roligt som helst också. Men mammahjärtat är mammahjärtat!
Sjukt hur man kan älska några små individer så otroligt mycket. Men nu är det också så att man ska inte leva för sina barn, utan med dem. Därför är det nyttigt att ibalnd åka i väg och få sakna varandra. Tänk vilket underbart återseende det kommer att bli då jag kommer hem!
Fina killar! Älskar er över allt annat!
Nu blir det en härlig höstvecka i ett härligt New York med en härlig vän!! Äntligen!
På återseende!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar