fredag 2 mars 2012

Jag vet att de flesta inom vården delar mina åsikter, men eftersom man inte ska blanda in andra så utgår jag bara och enbart bara från mig själv.

Min upplärning har ju börjat nu. Tre pass är avklarade och det har i princip inte hänt något som jag inte vart med om tidigare. Inga akut dåliga patienter, inga stopp, inga ödem inget..nada...

Jag vet att det i andras öron kan låta väldigt absurt och egentligen önskar man väl ingen ohälsa, men jag går min upplärning till HIA sköterska nu, det är dessa veckor jag har möjlighet att bara "svansa" med, observera, suga i mig massa nytt. Massa information. Så jag vill verkligen att det ska hända lite saker dessa veckor.

Jag önskar som sagt ingen ett hjärtstopp, men jag kan inte beskriva känslan av när hjärtlarmet dras på avdelningen, då adrenalinet pumpar ut i ådrorna, då allt fokuseras. När man springer genom korridoren för att snabbt kunna påbörja HRL. Jag har i mitt yrke vart med om detta vid några tillfällen. Men jag har aldrig skjutit ( deffat), jag har aldrig gett akuta läkemedel, det är de jag vill få kontroll över...

Vi tar även emot lungödem på avdelningen eftersom vi är en av få avdelningar som har rätt apparatur för att klara av det. Jag har vart med och behandlat patienten med lungödem, men jag har inte tidigare vart upplärd på CPAPen. Jag vill in aktion lära mig koppla och bruka den...

Jag kan grunderna i EKG tolkning, men nu kommer ansvaret att efter varje pass, tolka alla hjärtövervakningar. Jag vill bli expert. Men att tolka ett EKG är som att gå i en djungel...
ÖVA!

Det finns massor som jag hoppas få vara med och lära mig dessa veckor. Har även en fundering på att gå med våra läkare nån dag då de har hjärtjour. Då kan man nog få se och lära sig en del! Dessutom ska jag försöka vara med på en elkonvertering och få skjuta själv...nervöst! men de som gjort det säger att det är väldigt nyttigt att ha testat det!


Jag har ett otroligt givande jobb och det bästa är att jag ALDRIG kommer att bli fullärd! Jag kommer hela tiden utvecklas, lära mig nya saker och utvecklas. Hur underbart är inte det?

Att trivas med sitt yrke, samt att ha de bästa arbetskamrater man kan ha, det är ju helt underbart!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar