Förlåt förlåt förlåt, mamma min!

Börjar inlägget med: Förlåt mamma!


Vet inte om jag blivit gammal?, om jag blivit mer vis? eller om jag bara inser att man tänker på det som är viktigt för sina barn...

Som inte har undgått någon är vintern här, ungarna är i extas då det gäller att hoppa, simma och kasta sig i snön. Men med vintern kommer även mörkret och halkan och svårigheter att ta sig fram med bilen. Stoppsträckorna blir betydligt längre.

Jag har utfärdat en regel här hemma, att om man ska gå ut och leka så ska man ha reflexväst på sig. Jag tycker inte det räcker med att ha reflexbanden som redan sitter på kläderna då de oftast är under snön iaf.

Är man på baksidan, fine då kan jag tumma på regeln. Men så fort man lämnar gården ska reflexerna på! Jack har en hel reflexväst medan Kevin har en som man bara "hänger" över huvudet och sen sticker det liksom ner en triangelformad reflex på bröstet och ryggen.

Nu till problemet: det är tydligen hur pinsamt som helst att bära detta om man är nio år!

så till mitt dilemma: Jag kommer i håg när mamma tvingade på mig saker när jag var liten, saker som mina vänner inte behövde...( Mamma, läs DALAVÄGEN) det var jätte pinsamt och jag kunde vara så arg på min mamma som tvingade mig till att följa massa töntiga regler.

Men nu: När jag vuxit upp och förstår lite bättre, förstår jag varför mamma var den pinsammaste mamman på jorden. Hon var rädd om det dyrbaraste hon hade, och för mig är det mer dyrbart att min unge syns i mörkret än att sitta på en intensvivårdsavdelning och böna och be för att han ska vakna upp!

Det resulterade iaf i att Kevin satt och tjura och grät på trappen under hela utevistelsen i går. Skam den som ger sig, kommer inte tumma en millimeter på regeln om jag så ska ta över rollen som den mest pinsamma mamman i världen!